Bloggen flyttar – uppdatera dina bokmärken/favoriter! Hoppas att du vill fortsätta följa bloggen på den nya platsen: http://www.marknadskompetens.net

- Det är inte vad du vet och vill säga som betyder något, utan vem du känner och vad de vill höra, sade Kevin Eyres, chef för Linkedin Europa, enligt bloggen Digitala Affärer.

 Det är lika bra att inse. I och med den sociala webben förändras tillvägagångssätten för marknadsföring rejält. I veckan gick Göran Adlén så långt att han kastade litteratur från marknadsföringsgurus som t.ex. Kotler i golvet under sitt Trend-TV-avsnitt. Numera får människor sin information, inspiration och kunskap från sin sociala kontext och då är det andra metoder som gäller.

Riktigt så långt vill inte jag gå, men visst innebär de sociala medierna en utmaning ur ett marknadsföringsperspektiv. Enligt Kevin Eyres vilar den sociala webbekonomin mot tre viktiga fundament:

1) Människors identitet – vilka de är.

2) Tillit – vilka de litar på.

3) Samarbete – hur människor interagerar och samarbetar med dem de litar på.

Freddie Laker menar att människors konsumentresa inte längre börjar med en annons utan är frukten av en mosaikplatta av kontaktytor och intryck på webben.  Här torde Facebook, med sina 400 miljoner användare, vara det viktigaste mediet.

Bli social, var ett av Social Media World Forums återkommande råd. Aldrig har dina och andras personliga kontakter varit så viktiga.

Expressen publicerar idag en nyttig och pedagogisk twitterskola. Twitter ger senaste nytt, nätverkande och gemenskap, tipsar Emanuel Karlsten.

Twitterskolan betonar att syftet är samtal med andra och att ”snärtiga krönikor” på 140 tecken knappast behövs.

Det bästa med denna snabbkurs är att den är stressbefriande. Själv blir jag lätt stressad av alla hundratals (ibland tusentals) inlägg per dag som ofta försvinner inom några timmar. Jag är rädd att missa spännande tweets om jag inte scannar igenom twitter med jämna mellanrum under dagen och bokmärker spännande inlägg. Karlsten menar att det inte är meningen att man ska läsa ikapp. Twitter är ett samtalsrum. ”Du behöver bara följa de diskussioner som uppstår när du är i rummet.” Befriande.

Finns det något som är extra viktigt, något eller några råd som kan göra skillnad? Ett är att ställa sig frågan: Vad vill jag att läsaren ska minnas om två veckor? Det är så lätt att spreta i sin presentation, att ta med för mycket eller att tappa tråden. Frågan hjälper oss att fokusera på det som är viktigt.

Det är tyvärr inte många presentationer som jag minns efter två veckor. Andra minns jag i tio år. Idag bloggar jag på Sokrates Utveckling om en sådan presentation och om berättelsens makt.

Lästips:  Retorik gjorde Anna Bergendahl till vinnare i Melodifestivalen

De som själva är väldigt engagerade på Facebook, Twitter och i andra sociala medier tenderade, helt naturligt, att tillmäta dessa medier en stor betydelse medan forskare och föreläsare i mer ”traditionell” kommunikation ansåg att deras betydelse var tämligen liten. Forskaren Jesper Strömbäck menade t.ex. att sociala mediers betydelse är både överskattad och missförstådd. Vilka är det som söker politisk information på nätet? De redan intresserade, menade han. De osäkra väljarna söker inte upp politiska bloggar, däremot blir sociala medier ett viktigt verktyg för att hålla samman en kampanj.

Jag menar att de sociala medierna har större betydelse än Strömbäck hävdar, även om det är svårt att bevisa vetenskapligt. Hur många journalister prenumererar inte på politiker-bloggar, twittrar med lokala och centrala politiker och påverkas eller får tips som leder till artiklar? Att det sedan finns ett samband mellan massmediebilden av partierna och partiernas valresultat är ett faktum.

Trots att jag anser att sociala medier är viktiga i politiken, är det inte en plattform som påverkar unga i första hand. En välläst serie av inlägg om sociala medier och politik har skrivits av Brit Stakston på JMW Kommunikation. I del 9 lyfter hon fram en brittisk undersökning som visar att unga är de som är mest skeptiska till sociala medier.  64% av 18-24 åringarna tycker att det är ”övervärderat och meningslöst” att använda sociala medier för politisk kommunikation.

Oops, vad nu då? Är det inte de unga som ”kan” sociala medier, som hänger med i utvecklingen och som är bäst på Facebook, Twitter etc. ? Nej, inte alls. Visst är det flest unga som använder Facebook, de har vuxit upp med Internet och har inga svårigheter med tekniken. Men sociala medier handlar inte om teknik (i första hand). Brit Stakston:

”De (unga) blir ofta också rena bromsklossarna i diskussioner under en föreläsning eller på arbetsplatsen. Vad beror det på att de absolut inte tror att sociala medier är relevant i deras kommande yrkesutövning eller för företags kommunikation? … Förklaringen ligger nog dels i att de utgår från sin egen mediekonsumtion (dvs hur de själva använder sociala medier i sitt privatliv), dels är de uppvuxna i en skola utan en uppdaterad kunskapssyn. De har alltså inte själva arbetat med internet i pedagogiska sammanhang i tillräckligt stor utsträckning.”

Jag har förmånen att undervisa i kommunikation och möter många 18-24-åringar. Jag tror att Brit Stakston har rätt. Över 90% av de ungdomar jag har pratat med använder Facebook regelbundet, men för det allra mesta bara för att prata med kompisar och umgås. De har oerhört svårt för t.ex. twitter och vill inte ta till sig nyttan som de sociala medierna kan föra med sig i form av kontakter utanför den privata sfären och för företag.

Detta visar återigen att sociala medier främst handlar om kommunikation, inte om teknik. Kanske krävs viss arbetslivserfarenhet för att dra nytta av de sociala medierna fulla potential?

Läs gärna: Jesper Strömbäcks blogg om sociala mediers betydelse

”Den borgerliga regeringen känns som en sån där jobbig gäst man bara vill ska gå hem! …” skriver en socialdemokratisk politiker på twitter.

Varje dag följer jag ett antal bloggar och inlägg på twitter, varav några handlar om politik. Efter att ha läst några stycken under dagen blir jag aningen beklämd.  Varför hela tiden leta fel och brister i de andras förslag istället för att komma med egna kreativa idéer? Det känns som att mycket energi går åt till att kritisera alla andra. Fungerar det att locka nya väljare på detta sätt genom sociala medier (eller över huvud taget)?

Idag skriver kreativitetsföreläsaren Teo Härén på interesting.org en krönika som varje politiker borde läsa. Han menar att det kanske tillhör partipolitiken att kritisera motståndarna och att man får räkna med det under ett valår som detta. ”Men måste det vara så?” undrar han. Efter en partiledardebatt med mycket pajkastning efterlyser Härén en annan inställning.

”Som väljare skulle jag tycka att det vore mycket mer intressant att se en debatt där partierna försökte hitta gemensamma lösningar. Inte bara gemensamma problem. Kreativa kompromisser som utgick från att så många som möjligt i Sverige skulle vara nöjda med dem. ”

Det är spännande att följa hur våra politiker använder sociala medier som kommunikationskanal. Tänk er en bloggande eller twittrande politiker som lyfter fram bra egenskaper hos motståndarna. Som spinner vidare på motståndarnas goda idéer. Som inte ser bristerna hos alla andra utan möjligheter. Kreativ politik efterlyses!

Idag gästbloggar jag (del 1 i en serie av 4) hos företaget Sokrates Utveckling. Serien handlar om att kunskap om kommunikation behövs – kommunikativ kompetens är ju som bekant något som många organisationer drar in på i besparingstider. Del 1 – dagens inlägg – handlar om ”att äga sitt varumärke”: http://www.sokratesutveckling.se/2010/01/att-aga-sitt-varumarke/

Mina elever gillade den här presentationen på YouTube om Sociala Medier. Den säger mycket på kort tid – hur förmedlar man samma information utan moderna hjälpmedel? Lektion.se är ett kanonställe för utbildare som letar idéer och material, t.ex. Powerpointpresentationer inom olika områden. Bloggare som skriver ner sina lektionsanteckningar är inte heller dumt.

Allt har dock en baksida. Upptäcker att jag drunknar i allt material, det tar en evig tid att sovra och leta sig fram. Kvaliteten på materialet är inte alltid den bästa. På samma sätt är det under lektionstid, eleverna ägnar mycket tid åt att sovra, själva söka information och värdera den. Förmodligen till priset av sämre grundkunskaper i olika ämnen, men de kan snabbt och enkelt leta fram material med datorn och nätet som verktyg. 

Kanske är det den viktigaste kunskapen idag, att kunna söka sig fram, sovra ut det som är viktigt och värdera informationen. Att veta att slaget vid Hastings ägde rum 1066 kanske jag inte behöver kunna utantill, det tar ett par sekunder att googla fram svaret. Vi kan snart ”inget” men kan snabbt ta reda på allt?

Nästa vecka börjar en ny termin på folkhögskolan, där jag undervisar i mediekommunikation.  Nu väntar en ny grupp elever som jag ska träffa vid nio tillfällen. Spännande! Men vad skickar man med om ett så vitt ämne med så lite tid? I en tidigare klass har eleverna till att börja med fått välja ett ”socialt medium”, t.ex. twitter, flickr, Facebook och YouTube dels för att lära sig hur det fungerar att använda, men främst fundera över syften och användningsområden. Det intressanta är inte det tekniska, utan att få en förståelse för ny kommunikation. Efter det har vi gått vidare med hur synen på kommunikation förändras i de nya medierna, lärt oss mer om mediernas historia och medielandskapet idag.

Förra terminen använde jag den relativt nyutkomna boken ”Marknadsföring och kommunikation i sociala medier” utgiven av Kreafon. En mycket trevlig bok, både layout- och innehållsmässigt.”För den som vill nå fram är det nya spelregler som gäller. Företag kommer att behöva anpassa sig till kunder, användare och omvärld” skriver Lena Carlsson. I sociala medier handlar företagskommunikation om att bygga relationer, att öppna upp för dialog och skapa förtroende. Ska man vara en del av en social konversation handlar det i första hand inte om att sikta på rätt målgrupp för att kunna påverka utan om att bli vald.

Än är inte de gamla teorierna och modellerna inaktuella. Långt ifrån alla använder sociala medier, både ”gammal” och ”ny” kommunikationskompetens behövs inom kommunikationsyrkena. Utmaningen är att förstå vilka kanaler och medier som passar ett specifikt företag. Det är vist att prova sig fram i försiktighet för att sedan utvärdera.